Aktiebok

Varje aktiebolag ska ha en aktiebok: en förteckning över bolagets aktier och vem som äger dem. Styrelsen ansvarar för att den förs, sparas och går att visa upp. Bolagsverket har inget register över aktieägare, så aktieboken är den enda förteckningen som finns.

Aktieboken avgör vem som får rösta. En aktieägare får inte använda sina rättigheter mot bolaget förrän hen är införd i aktieboken, och rätt att delta på bolagsstämman har den som står i aktieboken på stämmodagen.

Vad aktieboken ska innehålla

För ett vanligt aktiebolag, som inte är avstämningsbolag, räknar aktiebolagslagen upp fem uppgifter (5 kap. 5 §):

  1. Varje akties nummer.
  2. Aktieägarens namn, personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer, och postadress.
  3. Vilket slag aktien tillhör, om bolaget har flera aktieslag, till exempel A- och B-aktier.
  4. Om aktiebrev har utfärdats.
  5. Om aktien omfattas av ett förbehåll i bolagsordningen: omvandling, samtycke, förköp, hembud eller inlösen.

Aktierna ska tas upp i nummerföljd. Varje införing och anteckning ska dessutom dateras, om tidpunkten inte framgår av något annat material (5 kap. 9 §).

Exempel på en aktiebok

Ett påhittat bolag med 1 000 aktier av samma slag och två ägare. Bolagsordningen har ett hembudsförbehåll.

Aktiebok för Exempelbygg AB, 559000-0000
Aktienummer Aktieägare Person- eller organisationsnummer Postadress Antal aktier Andel Aktiebrev Införd
1–600 Anna Andersson 19800101-0000 Storgatan 1, 123 45 Exempelstad 600 60 % Nej 2026-03-02
601–1000 Exempel Holding AB 559000-0001 Lillgatan 2, 123 45 Exempelstad 400 40 % Nej 2026-03-02
Summa 1 000 100 %

Förbehåll: samtliga aktier omfattas av hembud enligt bolagsordningen.

Styrelsen ansvarar

Styrelsen ansvarar för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig (5 kap. 7 §). Den får låta någon annan sköta införingarna, men ansvaret ligger kvar hos styrelsen. I ett bolag med en enda ägare och en ledamot är det alltså du.

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet låter bli att föra aktiebok, eller att hålla den tillgänglig, kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (30 kap. 1 §).

När den ska upprättas och ändras

Aktieboken förs alltså fortlöpande. En gammal utskrift som inte längre stämmer räcker inte.

Vid överlåtelse och pantsättning

Ett köp av aktier gäller mellan köpare och säljare utan att bolaget är inblandat. Men köparen får inte utöva sina rättigheter mot bolaget förrän hen är införd i aktieboken (4 kap. 37 §). Köparen ska därför själv begära införing hos styrelsen och visa att förvärvet har skett.

Aktiebrev är inget krav. Bolaget behöver bara utfärda dem om en aktieägare begär det (6 kap. 1 §). Vad ägarna har kommit överens om sinsemellan, som förköp och vad som händer när någon slutar, hör hemma i ett aktieägaravtal, inte i aktieboken.

Aktieboken är offentlig

”I bolag som inte är avstämningsbolag skall aktieboken hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den.”

Vem som helst får alltså se den, även den som inte äger aktier. Förs den på dator ska bolaget ge den som ber om det tillfälle att se en aktuell utskrift eller annan aktuell framställning hos bolaget. Vid bolagsstämman ska hela aktieboken finnas tillgänglig för aktieägarna, så som den ser ut på stämmodagen (7 kap. 28 §).

Lagen ger rätt att ta del av aktieboken hos bolaget. Rätten att få en egen utskrift mot ersättning för kostnaden står i reglerna för avstämningsbolag (5 kap. 19 §).

Bolaget är personuppgiftsansvarigt för uppgifterna i aktieboken (5 kap. 4 §).

Form och hur länge den ska sparas

Aktieboken ska föras med automatiserad behandling, alltså på dator. Ett bolag som inte är avstämningsbolag får också föra den i en bunden bok eller i ett betryggande lösblads- eller kortsystem (5 kap. 2 §). Lagen kräver inget särskilt program.

Avstämningsbolag och Bolagsverket

Ett avstämningsbolag har ett förbehåll i bolagsordningen om att aktierna ska registreras i ett avstämningsregister hos en värdepapperscentral. I Sverige finns en sådan, Euroclear. Det är främst börsbolag och andra bolag med många ägare som väljer det. Då kan värdepapperscentralen ta över ansvaret för aktieboken, aktiebrev finns inte, och aktieboken innehåller antal aktier per ägare i stället för aktienummer (5 kap. 11–12 §§).

Bolagsverket registrerar bolaget, styrelsen och aktiekapitalet, men för inget register över aktieägare eller aktieinnehav. Den som vill veta vem som äger ett bolag får vända sig till bolaget. Det Bolagsverket däremot har är registret över verkliga huvudmän, alltså de personer som ytterst kontrollerar bolaget. Aktieboken är underlaget när du utreder vem det är.

Vanliga frågor

Vem ska föra aktieboken?

Styrelsen. I ett avstämningsbolag kan uppgiften ligga på värdepapperscentralen enligt avtal.

Finns aktieboken hos Bolagsverket?

Nej. Bolagsverket har inget register över aktieägare. Aktieboken finns bara hos bolaget.

Får vem som helst se aktieboken?

Ja. Den ska hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den, inte bara för aktieägarna.

Måste aktieboken vara på papper?

Nej. Huvudregeln är att den förs på dator. Bunden bok eller lösbladssystem är tillåtet för bolag som inte är avstämningsbolag.

Måste bolaget ha aktiebrev?

Nej. Aktiebrev utfärdas bara om en aktieägare begär det. Men aktieboken ska visa om aktiebrev finns eller inte.

Hur länge ska aktieboken sparas?

Så länge bolaget finns och minst tio år efter att det har upplösts.

Fler verktyg

Starta företagStegen för enskild firma, aktiebolag och handelsbolag, i rätt ordning.Finansiering och bidragLån, investerare och stöd, och vad du ska kontrollera innan du skriver på.Verklig huvudmanTest: vem det är, och om ni måste anmäla till Bolagsverket.Avsluta företagAvregistrering, likvidation och vilande bolag.Skapa offertRader, moms och ROT-avdrag uträknade. PDF att skicka.Skapa fakturaFörfallodatum, OCR och underlaget för ROT-avdraget.AvtalVälj en mall, fyll i det som gäller dig, ladda ner och skriv under.ROT-avdragVad avdraget blir och vad kunden faktiskt betalar.RUT-avdragVilka tjänster som ger avdrag och vad företaget måste göra.TimprisVad du måste ta betalt för lönen du vill ha.Vad en anställd kostarLön plus avgifter, med växa-stödet inräknat.ArbetsgivaravgiftAvgiften på en lön, med sänkt avgift för unga och äldre.MilersättningSkattefri ersättning per mil, och vad som blir lön.KarensavdragAvdraget på sjuklönen, uträknat från månadslönen.Anställa någonAnställningsformer, vad du måste göra och vad avtalet ska innehålla.Stöd när du anställerNystartsjobb, lönebidrag och växa-stöd: vad du får och vad som krävs.ProvanställningSex månader, besked i tid och vad som händer annars.Förmåner till anställdaFirmabil, friskvård, gåvor och vad som faktiskt är skattefritt.FriskvårdsbidragBeloppet, villkoren och vilka aktiviteter som räknas.Avsluta en anställningSakliga skäl, turordning och uppsägningstid.FöretagsförsäkringVilka försäkringar som krävs, vilka som är frivilliga och vad du ska jämföra.ÄTA-arbeteÄndringar och tillägg: vad som gäller och hur du får betalt.VillaeffektenBidraget för energieffektivisering, ihop med ROT på arbetet.PersonalliggareTest: måste ni föra personalliggare, och vad kostar ett fel?ID06Vad kortet är, när det krävs och hur företaget ansluter sig.NIS2 och cybersäkerhetTest: omfattas ni av cybersäkerhetslagen, och vad kunderna kan kräva ändå.AI-förordningenTest: vilken riskklass er AI-användning har och vad som gäller.Hållbarhetsrapport (VSME)Vad storkunden och banken får fråga om, och hur du svarar.LönetransparensLäget för direktivet och vad som redan gäller om lönekartläggning.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 2026-09-24.