Verklig huvudman
Verklig huvudman är den person som ytterst äger eller kontrollerar ett företag. Den som kontrollerar mer än 25 procent av rösterna, eller kan utse mer än hälften av styrelsen, antas vara det. Aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar ska anmäla sin verkliga huvudman till Bolagsverket. Det kostar 250 kr.
Du ska anmäla också när ingen är verklig huvudman. Finns det ingen, eller går det inte att reda ut vem det är, är det den uppgiften som ska anmälas. Ideella föreningar, och andra juridiska personer som inte behöver vara registrerade, slipper anmäla att verklig huvudman saknas.
Vem är verklig huvudman?
Verklig huvudman är alltid en fysisk person, aldrig ett bolag. Så här står det i lagen om registrering av verkliga huvudmän:
”Med verklig huvudman avses 1. en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, eller 2. en fysisk person till vars förmån någon annan handlar.”
En person antas ha den yttersta kontrollen om hen:
- kontrollerar mer än 25 procent av rösterna genom aktier, andelar eller medlemskap,
- har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelsen eller motsvarande ledning, eller
- kan göra något av det på grund av avtal, till exempel ett aktieägaravtal, eller en bestämmelse i bolagsordningen eller bolagsavtalet (1 kap. 4 §).
Gränsen är mer än 25 procent. Fyra ägare med exakt 25 procent var är därför inte verkliga huvudmän på grund av sina röster. Det är rösterna som räknas, inte andelen av kapitalet. Ett bolag kan ha flera verkliga huvudmän, eller ingen.
Närstående räknas ihop
Kan en person kontrollera företaget tillsammans med närstående antas hen ha kontrollen (1 kap. 5 §). Som närstående räknas make, registrerad partner, sambo, barn, barnens make, registrerade partner eller sambo, och föräldrar. Syskon står inte i uppräkningen. Två makar med 15 procent av rösterna var kommer alltså över gränsen, och båda är verkliga huvudmän.
Ägande genom andra bolag
Den som kontrollerar ett bolag som i sin tur kontrollerar ett annat antas ha den yttersta kontrollen också över det andra (1 kap. 4 § andra stycket). Äger du ett holdingbolag som äger hela driftbolaget är du verklig huvudman i båda. I anmälan ska då varje bolag som ligger emellan anges med namn och organisationsnummer.
| Situation | Verklig huvudman |
|---|---|
| En person äger alla aktier | Ägaren. |
| Två makar har 15 procent av rösterna var | Båda, eftersom närståendes röster räknas ihop. |
| En ägare har 10 procent men får enligt avtal utse mer än halva styrelsen | Den ägaren. |
| Fyra ägare har 25 procent var | Ingen på grund av rösterna. Anmäl att verklig huvudman saknas, om ingen har kontroll på annat sätt. |
| Bolaget ägs av ett utländskt bolag vars ägare inte går att få fram | Går inte att fastställa. Det är den uppgiften som anmäls. |
För stiftelser och truster finns egna regler (1 kap. 6–7 §§). I en stiftelse antas bland annat styrelseledamöterna vara verkliga huvudmän.
Vilka ska anmäla?
Lagen gäller svenska juridiska personer och utländska juridiska personer som driver verksamhet i Sverige. Bolagsverket räknar bland annat upp:
- aktiebolag,
- handelsbolag och kommanditbolag,
- ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar,
- stiftelser, samfällighetsföreningar och trossamfund,
- ideella föreningar, men bara de som har en verklig huvudman.
De här anmäler inte
- Enskild firma och enkla bolag. De är inte juridiska personer, så lagen gäller inte dem.
- Börsbolag, alltså aktiebolag vars aktier handlas på en reglerad marknad, och deras dotterföretag.
- Staten, regioner och kommuner och de juridiska personer som de har ett bestämmande inflytande över.
- Dödsbon och konkursbon.
- Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman.
När ska anmälan göras?
- Nytt aktiebolag, handelsbolag eller annan form som Bolagsverket registrerar: samtidigt som företaget anmäls för registrering (2 kap. 3 §). Det är ett av stegen när du startar företag.
- Juridisk person som registreras av en annan myndighet: senast fyra veckor efter registreringen.
- När något ändras: utan dröjsmål efter att företaget har fått veta om ändringen. Det kan vara en försäljning av aktier, ett arv, en nyemission eller ett nytt aktieägaravtal som flyttar kontrollen.
- Ideell förening: inom fyra veckor från att föreningen har lämnat uppgift om verklig huvudman till exempelvis en bank som gör kundkontroll (2 kap. 4 §).
Företag som fanns när lagen började gälla den 1 augusti 2017 skulle ha anmält senast den 1 februari 2018.
Så anmäler du
- Utred vem det är. Börja i aktieboken och gå vidare till aktieägaravtal, bolagsordning och ägarna bakom eventuella ägarbolag. Kom fram till hur personen har kontroll och hur stor den är i procent.
- Logga in i Bolagsverkets e-tjänst. Anmälan ska göras elektroniskt på bolagsverket.se. En behörig företrädare skriver under med e-legitimation: en styrelseledamot eller verkställande direktören i ett aktiebolag, en bolagsman i ett handelsbolag, komplementären i ett kommanditbolag. Ett ombud kan inte anmäla i e-tjänsten.
- Lämna uppgifterna. Företagets namn och organisationsnummer, postadress, den verkliga huvudmannens fullständiga namn, personnummer, medborgarskap och bosättningsland, och hur och i vilken omfattning hen kontrollerar företaget. Anmälan innehåller en försäkran på heder och samvete om att uppgifterna är riktiga.
- Betala avgiften på 250 kr, med kort eller faktura.
Den som inte kan använda e-tjänsten kan söka dispens och anmäla på blankett. Ansökan om dispens kostar 400 kr och pappersanmälan lika mycket till. Bolagsverket underrättar den som har registrerats som verklig huvudman.
Företagets egen dokumentation
Skyldigheten slutar inte med anmälan. Företaget ska självt ha tillförlitliga uppgifter om vem som är verklig huvudman och om arten och omfattningen av personens intresse (2 kap. 1 §). Det innebär att:
- uppgifterna ska hållas aktuella och kontrolleras när omständigheterna kräver det,
- uppgifterna och utredningen bakom dem ska dokumenteras, om det inte är uppenbart obehövligt,
- dokumentation om äldre förhållanden ska sparas i minst fem år efter en ändring,
- dokumentationen ska lämnas ut utan dröjsmål till en myndighet som begär den, och på begäran till en bank eller annan verksamhetsutövare som gör kundkontroll inför en affär med företaget (2 kap. 2 §).
Den verkliga huvudmannen är i sin tur skyldig att ge företaget uppgifterna när företaget ber om dem.
Om du inte anmäler
Lagen har ingen fast förseningsavgift. I stället kan Bolagsverket förelägga företaget att lämna in en anmälan inom en viss tid (3 kap. 3 §). Följs inte det kan föreläggandet förenas med vite, som kan riktas mot företaget eller mot verkställande direktören eller en styrelseledamot personligen (3 kap. 6 §). Bolagsverket prövar själv om vitet ska dömas ut och får då sätta ut ett nytt.
Banker och andra som använder registret är skyldiga att anmäla till Bolagsverket om ett företag inte har anmält i tid eller om uppgifterna verkar fel (3 kap. 5 §). Bolagsverket skriver att en utebliven anmälan kan göra att banken bedömer företaget som en högre risk, ger sämre villkor eller avstår från att ha det som kund.
Vem får se uppgifterna?
Reglerna ändrades den 1 juli 2026, när Sverige anpassade lagen till EU:s nya penningtvättsdirektiv. Sedan dess gäller tre nivåer (3 kap. 9 c–9 e §§):
- Myndigheter som bekämpar brott eller har tillsyn mot penningtvätt har omedelbar och obegränsad tillgång, utan avgift.
- Banker, revisorer, mäklare och andra verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen kan få uppgifterna elektroniskt när de gör kundkontroll.
- Övriga, som journalister, forskare och organisationer, behöver visa ett berättigat intresse. Bolagsverket prövar ansökan och utfärdar ett intyg som gäller i tre år. Den som har ett sådant intresse får veta den verkliga huvudmannens namn, födelseår och födelsemånad, bosättningsland och medborgarskap och hur kontrollen ser ut — inte hela personnumret.
Bolagsverket har meddelat att e-tjänsten för att ansöka om tillgång kommer under hösten 2026 och att inloggningen till tjänsten Sök verklig huvudman ändras i slutet av 2026.
Registret över verkliga huvudmän är inte ett register över aktieägare. Något sådant har Bolagsverket inte; ägarna står i bolagets egen aktiebok.
Vanliga frågor
Vad kostar det att anmäla verklig huvudman?
250 kr i Bolagsverkets e-tjänst. Samma avgift gäller när du anmäler en ändring.
Måste en enskild firma anmäla verklig huvudman?
Nej. En enskild firma är inte en juridisk person och omfattas inte av lagen.
Måste jag anmäla om jag äger hela aktiebolaget själv?
Ja. Alla aktiebolag som inte är börsbolag ska anmäla, och då är du verklig huvudman.
Vad anmäler vi om ingen äger mer än 25 procent?
Om ingen heller har kontroll genom avtal, närstående eller andra bolag anmäler ni att verklig huvudman saknas.
Vem skriver under anmälan?
En styrelseledamot eller verkställande direktören i ett aktiebolag, en bolagsman i ett handelsbolag och komplementären i ett kommanditbolag.
Vad händer om verklig huvudman ändras?
Företaget ska göra en ny utredning och anmäla ändringen utan dröjsmål. Den gamla dokumentationen sparas i minst fem år.
Fler verktyg
Källor
- Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, 1 kap. 2–7 §§, 2 kap. 1–4 §§, 3 kap. 3–9 f §§
- Förordning (2017:667) om registrering av verkliga huvudmän, 2 kap. 1–8 §§, 4 kap. 1–2 §§, 5 kap. 2 §
- Bolagsverket – Om verklig huvudman
- Bolagsverket – Om verklig huvudman i aktiebolag
- Bolagsverket – Så anmäler du verklig huvudman
- Bolagsverket – Avgifter för registret över verkliga huvudmän
- Bolagsverket – Hämta information om verklig huvudman
- Bolagsverket – Sök verklig huvudman
- Bolagsverket – Att äga aktier, inget register över aktieägare
Siffrorna gäller 2026 och kontrollerades 2026-10-01.