Karensavdrag 2026

Karensavdraget är 20 % av den sjuklön en anställd får under en genomsnittlig vecka. För den som arbetar lika mycket fem dagar i veckan motsvarar det en dags sjuklön. Avdraget gäller fortfarande: per den 1 oktober 2026 finns inget beslut om att ta bort eller ändra det.

Tas karensavdraget bort? Läget 1 oktober 2026

Nej, inget är beslutat. Reglerna i sjuklönelagen är oförändrade, och det finns varken en proposition eller ett lagförslag från regeringen om att avskaffa eller ändra karensavdraget.

• I december 2023 föreslog en arbetsgrupp i Regeringskansliet ett karenstak, där gränsen för antalet karensavdrag på tolv månader sänks från tio till sex, och ett utökat högriskskydd (Ds 2023:33). Förslaget var tänkt att kunna gälla tidigast 2025 men har inte lett till någon proposition. Det handlade om att begränsa avdraget, inte om att ta bort det.
• Hösten 2025 lämnades flera motioner i riksdagen om att avskaffa karensavdraget, bland annat en från Socialdemokraterna som ville att riksdagen skulle uppmana regeringen att ta bort det.
• Den 22 april 2026 röstade riksdagen nej till motionerna, på förslag av socialförsäkringsutskottet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig till förmån för ett avskaffande.
• Efter valet i september 2026 pågår regeringsbildningen. Talmannen inledde arbetet med att ta fram ett förslag till statsminister den 17 september. Frågan om karensavdraget har därför blivit aktuell igen, men ett slopat avdrag kräver ett lagförslag som riksdagen röstar igenom, och något sådant finns inte.

För dig som arbetsgivare betyder det att du gör karensavdrag precis som tidigare tills en lagändring har trätt i kraft. Skulle avdraget tas bort betalar arbetsgivaren sjuklön från första dagen, om inte staten tar över kostnaden. Hur det skulle finansieras är inte avgjort.

Under pandemin gjordes karensavdraget som vanligt, men staten ersatte tillfälligt de anställda för det i efterhand. Den ersättningen gällde senast från 8 december 2021 till 31 mars 2022 och finns inte längre.

Så räknas karensavdraget

Under de första 14 kalenderdagarna av en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön. Den är 80 % av den lön och de andra förmåner som den anställda går miste om. Från sjuklönen dras sedan ett karensavdrag, en gång per sjukperiod.

1. Veckolön: månadslönen × 12 / 52.
2. Sjuklön för en vecka: 80 % av veckolönen.
3. Karensavdrag: 20 % av sjuklönen för en vecka.

Avdraget är lika stort oavsett vilken veckodag den anställda blir sjuk och hur långt det arbetspasset skulle ha varit. Det var skälet till att karensavdraget ersatte karensdagen den 1 januari 2019: den som arbetar långa pass ska inte förlora mer än den som arbetar korta.

• Avdraget kan aldrig bli större än sjuklönen för sjukperioden. Den som är sjuk en enda dag får alltså ingen sjuklön för den dagen, men blir inte skyldig något.
• Går den anställda hem mitt under en arbetsdag räknas avdraget först av mot sjuklönen för de timmarna, och resten dras från sjuklönen de följande dagarna.
• Avdraget är helt även om den anställda bara är sjukskriven på deltid.

Kalkylatorn räknar för en heltidsanställd med fast månadslön och arbete måndag–fredag, där varje arbetsdag är en femtedel av veckolönen. Lönesystem och kollektivavtal räknar ofta sjukavdraget per timme och kan därför hamna några kronor ifrån. Ett kollektivavtal kan också ha egna regler om hur avdraget beräknas.

Timanställda och oregelbunden arbetstid

Principen är densamma: 20 % av den sjuklön den anställda skulle ha fått under en genomsnittlig vecka. Finns en avtalad sysselsättningsgrad eller veckoarbetstid utgår du från den. Varierar arbetstiden räknar du fram ett genomsnitt av hur den anställda faktiskt har arbetat den senaste tiden. I förarbetena till lagen anges en till tre månader som en rimlig jämförelseperiod. För den som arbetar få men långa pass kan avdraget bli mindre än en dags sjuklön, och för den som arbetar många korta pass kan det bli mer.

Tio avdrag, återinsjuknande och högriskskydd

• Högst tio karensavdrag på tolv månader. Har den anställda fått tio avdrag under de senaste tolv månaderna görs inget avdrag vid nästa sjukperiod.
• Återinsjuknande inom fem dagar. Blir den anställda sjuk igen inom fem kalenderdagar efter att ha varit tillbaka räknas det som samma sjukperiod. Då görs inget nytt karensavdrag, och sjuklöneperioden fortsätter där den slutade i stället för att börja om.
• Särskilt högriskskydd. Den som har en sjukdom som väntas ge många korta sjukperioder — fler än tio på ett år — kan ansöka hos Försäkringskassan om särskilt högriskskydd. Med ett sådant beslut görs inget karensavdrag, och du som arbetsgivare kan få ersättning från Försäkringskassan för sjuklönen. Den som riskerar längre sjukperioder kan få ett beslut som ger arbetsgivaren ersättning, men då görs karensavdraget som vanligt. Det är den anställda som ansöker.

Det här gör du som arbetsgivare

1. Dag 1–14: betala sjuklön. 80 % av lönen, minus karensavdraget. Sjuklön betalas från den dag den anställda sjukanmäler sig till dig.
2. Från dag 8: begär läkarintyg. Från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan behöver den anställda ett intyg från läkare eller tandläkare för att ha rätt till sjuklön. Intyget behöver inte ange vilken sjukdom det gäller.
3. Dag 15: anmäl till Försäkringskassan. Fortsätter sjukdomen efter sjuklöneperioden ska du anmäla sjukfallet inom sju kalenderdagar. Därefter ansöker den anställda om sjukpenning.

Rätten till sjuklön gäller från första anställningsdagen. Är anställningen avtalad för kortare tid än en månad krävs dock att den anställda först har varit anställd i fjorton kalenderdagar i följd.

Vad sjukfrånvaron kostar dig

Sjuklön är lön, så du betalar arbetsgivaravgift på 31,42 % på den också. Sjuklöneperioden på två veckor står arbetsgivaren för själv. Den tidigare ersättningen för höga sjuklönekostnader, som små företag kunde få från Försäkringskassan, togs bort den 1 juli 2024. Kvar finns ersättningen för anställda med särskilt högriskskydd. Räkna ut vad en anställd kostar i övrigt.

Karens för egenföretagare

Har du enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag får du ingen sjuklön, och därför inget karensavdrag. Du har i stället karensdagar innan sjukpenningen från Försäkringskassan börjar betalas ut: sju dagar om du inte har valt något annat. Du kan välja 1, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar.

Driver du aktiebolag är du anställd i ditt eget bolag. Då gäller samma regler som för andra anställda: bolaget betalar sjuklön i två veckor och gör karensavdrag. Vilka försäkringar som kan täcka resten står på sidan om företagsförsäkringar.

Vanliga frågor

Hur mycket är karensavdraget?

20 % av sjuklönen för en genomsnittlig vecka. Eftersom sjuklönen är 80 % av lönen blir det i praktiken en dags sjuklön för den som arbetar måndag–fredag.

Är karensavdraget borttaget?

Nej. Riksdagen avslog våren 2026 motioner om att avskaffa det, och per den 1 oktober 2026 finns inget nytt lagförslag.

Hur många karensavdrag kan man få på ett år?

Högst tio under en period av tolv månader. Därefter betalas sjuklön utan avdrag.

Blir det nytt karensavdrag om man blir sjuk igen?

Inte om den nya sjukperioden börjar inom fem kalenderdagar efter den förra. Då fortsätter den tidigare sjuklöneperioden.

Gäller karensavdraget provanställda och timanställda?

Ja. Sjuklönelagen gäller alla arbetstagare, oavsett anställningsform. Läs mer om provanställning.